Overklighet

 
 
Mina jobbigaste deppiga dagar har alltid börjat med att den sociala ångesten blivit mer kraftfull. Jag blir misstänksam mot mina vänner och tror alla pratar och skrattar bakom ryggen på mig. Jag får väldigt mycket ångest över hur jag ska betee mig för att bli omtyckt så att de inte ska snacka så mycket skit om mig. Tankarna börjar bli helt okontrollerbara och jag har svårigheter att göra mig förstådd. Jag hittar inte orden lika lätt och byter samtalsämnen hej vilt så ingen begriper någonting. Senare blir jag tyst eftersom jag inte orkar följa med i konversationer med flera människor. Dagarna blir väldigt jobbiga och jag är helt utmattad när jag kommer hem. Jag börjar äta dåligt, tar inte hand om städning och  hygienen glöms bort. Till en början kan jag tvinga mig utanför dörren men tillslut blir det för jobbigt. Det är bäst att inte synas eller höras. Den bästa idén jag tycker jag har brukar vara att gömma mig under täcket
 
Röster kan komma och gå. Men synhallucinos är ovanliga för mig. Vid en episod hade jag några. Det var den person jag helst av allt aldrig ville träffa på igen som plötsligt började dyka upp i stan när jag var ute och gick. Hennes profil, ögonkontakten, eller var det kanske bara någon som liknade henne så otroligt mycket? Varje gång jag skymtade henne steg stressen i kroppen och jag blev så rädd. Hur kan det vara så att hon befinner sig där jag är hela tiden? Hon förföljer mig. Hon vill påminna mig om hur kass jag är. Det var obehagligt och hon förstörde den trygghet som jag försökt bygga upp hos mig själv. Jag drogs ner med en gång allt självförtroende och självkänsla bara försvann bort.
 
Detta skulle kunna djupdykas men detta är en kort sammanfattning. Jag har levt med detta en stor del av mitt liv. Jag är rädd att jag en dag ska vakna upp och börja synhallucinera eller höra en röst som säger åt mig att skada mig själv eller andra.
 
Idag är en seg dag. Jag har mest legat i sängen och inte gjort någonting. Jag åt ett kokt ägg, har ingen aptit. Tittat på regnet utanför fönstret och lyssnat på lite musik. Igår kväll fick jag så mycket ångest - det ryckte i kroppen. Idag är det  lugnare, nu är jag mest utmattad. Jag har verkligen inte lust at göra någonting, vill bara att dagen ska ta slut så att jag kan få ta min medicin och få somna.
 
Allmänt | |
Upp