Yrsel

Jag har jobbat hela dagen idag. 7-16. Det var inte så trevliga människor som jag jobbade med idag. Det är dom människorna som jag tror snackar skit om mig. Det är dom som blir så irriterade när jag gör fel eller ställer en dum fråga... VId två tre tillfällen blev det väldigt jobbigt och jag kände mig helt svimfärdig. Det blir så när vi blir för många som står och pratar, fler än 3 personer blir för mycket. Det är som att jag känner mig omringad och jag får nästa en klaustrofobisk känsla att jag måste ta mig därifrån. Då är inte ens fokus på mig utan de pratar om något helt annat. Men det är bara känslan av att vara i ett rum med så mycket folk som är jobbig. Skulle uppmärksamheten vara riktad mot mig hade jag nog defenitivt svimmat!
 
Jag måste dra ner dosen på Abilify till det min läkare bestämt. Jag vill ju ta en högre dos för jag tycker jag mår mycket bättre då. Men jag måste dra ner dosen så att medicinen räcker 3 veckor, jag får inte plocka ut mer medicin innan dess....Det är så dumt. Vi får se hur det går med humöret.
Allmänt | | Kommentera |

+-/-+-/*-+++/*-/

Musik | | Kommentera |

Ovälkomna tankar

Moonassi
 
Det första som händer när jag märker att jag äter för lite medicin är att mina tankar börjar rusa och bli helt okontrollerbara. De är så kraftfulla att det känns som att jag har en konversation med någon. Men trotts det är de inte röster. För rösterna är annorlunda. Nu är det bara tankarna som talar till mig. De är ovälkomna och känns inte som mina. Det är ingenting jag vill tänka på. Det är negativa och destruktiva ideér och framkallar en massa ångest. Det känns som om någon annan stoppat in dom i mitt huvud för att jävlas med mig.
Jag svarar och protesterar och går och pratar med mig själv, ja jag kan rent av skrika åt mig själv.
 
Jag undrar vad detta är för typ av tankar? Vad kallas det? Är det en del av symtomen för Schizofreni? Är det OCD? (Har dock inte direkt något tvångssyndrom, men har hört att man får jobbiga tankar som kommer från ingenstans.)
 
Det är svårt för mig att hålla en konversation med människor när jag är i detta sinneslag. Mitt tal blir osammanshängande och jag glömmer bort vad jag sagt, tappar tråden och upprepar mig. Kan ibland viska mina tankar eller säga dom rakt ut. Jag brukar kunna betee mig när jag är bland folk om jag inte mår väldigt dåligt. Det är så skämmigt att man inte kan kontrollera sina tankar, speciellt när man sitter på bussen eller är i en folkmassa. Människor tror ju att man är sjuk i huvudet.
Jag känner av detta vid några tillfällen under dagen. Det är inte så kraftfulla men tankarna gnager bak i huvudet. Medicinen hjälper väldigt bra.
 
Är det någon som känner igen sig i detta? Hur blir man av med detta?
Allmänt | | En kommentar |
Upp