Historik

Det hela började ju i Januari. Jag tog kontakt med Studenthälsan eftersom jag ville bli av med min Sociala Ångest. Träffade en mycket bra KBT terapeut och började med en "online" behandling. Jag tror hon anade att saker och ting var värre än jag trodde. Jag tänkte att det bara var den sociala ångesten som gjort mitt liv till ett periodvist helvete. Tänkte inte att jag skulle vara riktigt psykiskt sjuk.  Sen i mars så fick jag ännu en hypomanisk period med paranoida vanföreställningar som sedan gick över i en välbekant depression en månad senare. Den var bland de djupare depressioner jag haft och jag tog kontakt med min terapeut när jag inte lyckades hålla tårarna tillbaka under dagarna. Fick träffa en läkare och blev diagnostiserad för "medelsvår depression".
Därefter började resan med mediciner. Det var en bergochdalbana som varade i ett halvår.  Diagnosen ändrades till "Bipolär typ 2" och tillslut "Schizoaffektiv syndrom".  Nu är jag nästan helt stabil och står på mediciner men är fortfarande sjukskriven 100%. 
Jag är tacksam att jag blev sedd av min KBT terapeut och att jag nu har fått rätt hjälp. Eller åtminstonde är jag på rätt väg. Men det hela började med den Sociala Ångesten och den har jag egentligen inte blivit kvitt. Så på ett sätt känns det som jag är tillbaka på ruta ett.
Allmänt | |
Upp