Tankar

 
 
Jag var varken deprimerad eller manisk. Men jag hade en oro och ängslan som gjorde livet till ett helvete. Jag arbetade vid den här tiden som spaterapeut. Ett yrke jag tyckte mycket om. Men jag var alltid osäker kring om jag var duktig eller inte på jobbet. Jag hade paranoida tankar om att mina kollegor och kunder snackade skit om mig till chefen. Att mina kollegor snackade skit om mig med varandra- om hur dålig jag var på mitt jobb. Vilket pressade mig på att försöka göra mitt jobb ännu bättre. Det gjorde att jag inte kunde lita på mina kollegor och var alltid misstänksam. (Det var inte så med alla, jag hade jättefina och snälla kollegor också.) Men tankarna malde på och gjorde mig utmattad av jobbet. Det tog för mycket krafter och energi från mig. När jag kom hem somnade jag med en gång. Jag var egentligen inte deprimerad utan mer ångestfull och orolig. Men jag vet inte om detta var paranoida tankar, bara tankar som kom pga min sociala ångest eller vanlig noja? 
 
Text | |
Upp