Skrik

 
Kan inte kontrollera tankarna. De skriker i mitt huvud. Så mycket oväsen som inte lämnar mig ifred. Jag måste skriva för att bli kvitt dom och ångesten. Det är många saker som spökar för mig. Har infört en ny och strängare rutin i vardagen. För att kontrollera. Se resultat. Jag är nöjd. Men det kan gå över sjukdomsgränsen ibland. Jag måste vara försiktig.
Lyssnar på Moby och minns tillbaka. Jag minns alltför ofta tillbaka. Som sagt. Det är inte bra. Färdas till en tid då ångesten var starkare. Det hela är så dumt. För med mig allt det dåliga till nutiden. Kan inte hjälpa det. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Försöker tänka på allt det fina i mitt liv. Lägenheten. Familjen. Vännerna. Framtiden...
Musik, Text | |
Upp