Söndag

 
Vi är tillbaka i lägenheten. Tillbaka till tryggheten. Jag och min katt. Här är det varmt och skönt. Kommer dock hem till ett ekande kylskåp. Jag har i alla fall frukost till imorgon...
 
Jo nu är det gjort. Jag skrev ihop en lite grattishälsning till honom. Det blev väl sådär. Berömde honom för hans skrivartalang. Fick läsa ett bokmanus han jobbade på för en tid sedan. Så jag hittade en vinkling, något positivt att skriva trotts allt. Nu är det gjort. Nu kan jag äntligen lägga det bakom mig.  Det gav mig sådan stress och ångest. Suprise. Nästan allt här i världen ger mig ångest. På riktigt. Det mesta ger mig ren skär ångest. (Fy vad hemskt om någon jag känner läser detta och vet vem jag pratar om, om så är jag ledsen för den brutala ärligheten här i bloggen. Läs på egen risk... Sluta helst läsa.)
 
Imorgon börjar skolan igen. Ångest. Vi ska börja med skulptur och jobba med lera igen. Det är svårt tycker jag. Vi arbetar som sagt med det där huvudet, jag gör Kate Bush. Det liknar inte henne ett dugg. Så mycket kan jag se, men jag kan inte se vad det är jag ska förändra med ansiktet för att göra det mer likt. Jag tycker det är jättesvårt och när något är så svårt blir det inte roligt. Det ska vara lagomt svårt, lagomt med utmaning helst. 
 
Text | |
Upp