Gruppterapi

 
Jag har hittat en serie på svtplay som heter Mitt perfekta liv. Fick tipset från joannahalvardsson.se. Har tittat på ett avsnitt på denna. Det handlar om fyra stycken vloggare som alla mår psykiskt dåligt och går i gruppterapi med Poul Perris. Den var bra men oj vad nervös jag blir utav den. Jag mår ju dåligt av att behöva sitta bland en grupp människor och prata men jag mår även dåligt av att titta på när andra gör det. Jag blir svettig och min puls börjar rusa - får ångest med andra ord. Det är ju sjukt. Jag tänker på hur det skulle vara om jag satt där eller så är jag rädd att någon i den gruppen ska säga någonting dumt och skämmas. Det gör dom ju inte, dom säger alla vettiga saker och försöker vara så öppna som dom kan med sina problem. Hur som helst är jag livrädd för gruppterapi. Det är en sak som är säker. 
 
Jag har kommit till ett kapitel i min bok om social ångest om kbt i grupp. När jag kom dit och bara läste rubriken "Gruppbehandling" så stängde jag igen boken och la bestämt undan den. Nej, inte en chans. Nu har jag vågat läsa lite mer men det är jobbigt. Jag mår så dåligt av att läsa om det, jag blir rädd att det är den terapiform som jag kommer erbjudas. Men nej, inte en chans att jag går med på det. Då är jag hellre utan terapi.
 
Jag tänker att jag ska se mer på den här serien och då försöka få bort dom här jobbiga känslorna kring det. Det blir som en terapi för mig i sig. ehe. Allt detta låter ju helt tokigt men det är sant. Gruppterapi är inte min grej, det vet jag.
 
Text, Ångest | |
#1 - - baraaentjej.blogg.se:

För några år sen så brukade jag gå i gruppterapi kommer inte ihåg om det va kbt eller dbt men något sånt hette det och jag gick där för jag brukade skada mig själv, innan jag börja där fick jag träffa hom kvinnan som höll i terapin eller hur man säger. Fick träffa henne 2 gånger/veckan i några veckor innan jag börja i gruppen oxå så för mig blev det att jag fick träffa henne ensam 2 gånger/veckan + 1 gång i grupp. Jag vet att jag fick gå dit väldigt ofta men det va för att jag mådde väldigt dåligt och det va efter jag blev utskriven från psyk för att jag hade försökt ta mitt liv. Jag va typ 14 då. Hursomhelst så fick jag lixom bli "förberedd" för att behöva gå i gruppen och det kändes jobbigt men jag slapp va med o prata o dela med mig o så. Jag va bara tyst o lyssna dom första gångerna och senare så när jag oxå skulle hänga med o svara på saker sa jag bara att jag inte ville. När jag fick reda på att det va frivilligt så slutade jag mestadels för att jag ändå aldrig hängde med i boken, aldrig riktigt orkade hänga med i vad som sas och kunde inte göra uppgifterna. Jag vet inte om det jag bärettar kan hjälpa dig på något sett men det jag mena va att om du nu ska börja i det så kommer du säkert bli förberedd på det innan och sen när man är där speciellt i början behöver man inte prata mycket om man inte vill så du skulle säkert i så fall kunna testa och sluta om du vill. Det är inte alls så att man blir satt i en grupp o förväntas prata på om allt som ny🙂

Svar: Tack för att du delade med dig om din historia. Okej ja är det så det fungerar så kanske jag kan ge det en chans. Men i nuläget känns det bara nej. Ångesten känns för stark... Går du i någon terapi nu? kram
Liss

#2 - - baraaentjej.blogg.se:

Mm jag förstår det men försök att inte tänka på det just nu för då blir grejen alltid mycket större o mer ångestfyllt än vad det egentligen är när det är i huvudet och man tänker massor på det. Jag kommer ihåg att det inte va så jobbigt som jag hade trott för man är aldrig tvingad att säga något om man inte vill, det är ingen som pressar en så som jag trodde då. Nej jag går inte nu längre jag kände inte att det hjälpte mig och när jag va där orkade jag aldrig koncentrera mig på vad de pratade om men alla är olika

Svar: Okej då vet jag. Men har ändå svårt att vänja tanken vid det. Det är kanske inte så illa som det är i mitt huvud. Synd att det inte fungerade för dig och att du inte blev hjälpt, men det kan bli att du någon gång i framtiden känner dig mer mottaglig för terapi och den hjälp som ges.
Liss

Upp