Oväsen

 
Jag dekorerar min lägenhet och har ändrat i min inspirationsvägg. Nu sitter jag och dricker te och äter bulle. Känner mig frustrerad för att inget jag skriver låter bra.  Det är bara en sån period nu tydligen. Jag mår relativt bra ändå. Solen skiner och jag har varit hos mina föräldrar. På bilvägen hem med mamma fick jag en av mina klassiska "tankestörningar". Min reaktion var att jag gömde ansiktet i händerna och spännde hela kroppen. Vanligvis brukar jag skrika någonting för att distrahera tankarna men jag kunde hålla mig denna gång. Men mamma märkte ändå att något var fel. Jag fick lov att förklara även om det är svårt. Jag brukar kunna hålla det för migsjälv. Mina tankar brukar lura iväg mig i otrevliga tankebanor. Ofta väldigt mörka men jag sa att jag inte har självmordstankar numera eftersom jag äter medicin. Så att hon kunde vara lugn. Det var länge sedan det var så mörkt nu. Det är skönt. Blir istället lite rädd när jag tänker på det. När jag tänker på hur jag haft så tunga tankar utan att vara rädd för döden. Då det istället har funnits en längtan. Nu känns det obehagligt. Hoppas jag får slippa detta oväsen i huvudet snart. Det kommer alltmer sällan.
 
Text | | Kommentera |

Update


Inatt kröp min katt in under täcket och la sig vid magen och värmde mig. Det var fint. Han är så snäll och mysigt.

Målar kroki och håller mig borta från fika och lunchen. Allt där vi sitter ihop en grupp. Det gillar jag inte. När vi står och jobbar och pratar lite med varandra går det bra. I grupp låser det sig för mig och jag kan inte säga någonting. Jag håller lite ögonkontakt, nickar och mmar. Lergigan har svikit mig. Jag får kämpa på med ångesten hack i häl.
 
Är så förfärligt trött och frusen. Tror jag kanske håller på att bli sjuk. Svamlar och har ont i huvudet. Inte riktigt roligt att börja helgen så. 


Text | | Kommentera |

Onsdag

 
Jag är på banan igen. Det tuffar på. Blir rätt nöjd med målningarna jag producerar. Allt är sådär lagom. Det gillar jag. Jag är lugn och stabil. Gillar verkligen hösten nu. Det har varit många varma och soliga dagar. Sen har vi fått en ny lärare denna veckan och han är riktigt bra. Ger jättebra tips på vad jag ska tänka på och berömmer samtidigt mycket jag gör. Det gillar jag. Mitt självförtroende blir bättre och bättre. Vi håller på med krokimålning och det är faktiskt väldigt roligt. Jag gillar verkligen krokimålning nu. Det finns något så rogivande med det. Eller ja att måla är ju rogivande i sig. 
 
Lite jobbiga saker är att jag fortfarande inte kan slappna av vad gäller min mobil, nyklar och plånbok. Måste hela tiden checka att det ligger i fickorna. Fast jag vet om att de faktiskt rent logiskt måste ligga i fickorna kan jag få panik om det inte känns bra. Kan få för mig att de inte ligger där. Aja det är lite svårt att förklara. 
Sedan är det det här med bussen. Till skolan går det bra nu men hem får jag lätt panik då bussen brukar vara full och människor står i gångarna. Jag får klaustrofobi. Andningen blir ansträngd och jag får sitta och djupandas hela vägen in till stan.
 
Idag fyller jag 27 år. Skönt att jag haft en bra dag. Min familj kom på besök och vi fikade lite. Jag är inte mycket för fester eller ha många människor på besök. Jag gillar när det är lugnt med mina närmaste. Har aldrig någonsin haft något stort firande. Det här året har varit lite svajigt kan man säga. Jag har haft deppiga dagar men nu har de mörkaste dagarna blivit mer och mer sällsynta. Nu ser jag fram emot vad framtiden har att bjuda på.
 
Text | | Kommentera |
Upp