Frisören

 
 
Jag skulle vilja gå till frisören och klippa mitt hår, jag vill ha det uppkilppt, det skulle passa mig för jag har lockit hår. Jag har inte varit till frisören sen 2017 på grund av ångesten. Det är min mamma som klippt mina toppar. Jag hade en sån förfärlig upplevelse av frisören den gången 2017. Jag skulle bleka mitt hår. Ville ha naturligt mörkblondt hår, min naturliga hårfärg. Jag kom hem med sår i hårbotten första gången på grund av att blekningen var så stark. Jag klagade men dom ville inte ge mig någon gratis behandling eller ge mig pengarna tillbaka. Det var jättejobbigt att konfrontera men även jobbigare att få ett nej. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag blev helt ställd. Medan jag satt i stolen höll hon på med mitt blekta hår som var jätte frissigt. I den salongen hade dom speglarna mot fönstrerna. Utanför kom två killar och glodde in på mig när jag satt där i stolen inte tittade på mitt fula blekta och frissiga hår. Dom skrattade och pekade. Frisören frågade om jag kände dom. Jag bara försökte hålla inne tårarna för jag kände mig så ful.
 
Men det är inte bara det att jag är rädd för att bli utskrattad och felbehandlad. Jag är rädd för det sociala. Att man ska prata. Att jag inte vet vad vi ska prata om. Att vi måste prata om något för att annars är man otrevlig. Jag vill bara sitta och titta i tidningar. Samtidigt är det inte så många personer jag behöver prata med så den kommer ganska lågt på ångesttrappan. Jag vill verkligen få det klippt. För jag har bra erfarenheter av att gå till frisören också. Men jag kommer aldrig färga eller bleka håret hos frisören igen. Det är säkert.
 
Upp