Orolig

Jag har det där trycket mot bröstet. Känner mig orolig. Är rädd för samtalet med min läkare, skötare och sjuksköterska på måndag. Det kommer bli jobbigt att prata med dom. Vad jag ska säga? Går igenom det varje kväll. Ångrar mig varje gång. Det blir inte bra. Försöker räkna ut vad de kan tänkas svara, vad de kan ställa för frågor. Jag försöker tänka ut hur det hela kommer bli. Omöjligt jag vet.
 
Om jag berättar sanningen kommer dom att fråga varför jag inte hört av mig tidigare. De kommer vara besvikna. De kommer kanske bli irriterade. De kommer försöka att få mig att fortsätta med medicinen. Jag hoppas ångesten och mitt humör kommer vara normalt så att läkaren kan gå med på att ta bort den ena medicinen. Blir ångesten för jobbig och jag är ostabil och gråter så kommer de bli oroliga och kanske vilja sätta in en fjärde medicin. Eller så kommer de meddela mig om att de kommer säga upp kontakten eftersom jag inte har hört av mig på ett tag. Jag vet inte. Jag har många idéer om hur det hela kommer gå. Det går aldrig bra i mitt huvud.
 
Text | | Kommentera |
Upp